Tidigare års vinnare:
2017: Eddie Ekblad och Oliver Ohlsson

2016: Daniel Jansson och Tim Rickbo
2015: Martin Persson och Morgan Nielsen

2014: Calle Nelin och Denniz Salih

2013: Hozan Faridoon och Jonathan Malmqvist

2012: Eddie Ekblad och Hozan Faridoon

2011: Daniel Jansson och Hozan Faridoon

Någon utnämning av bästa spelare i U-laget kommer av förklarliga skäl inte ske i år. 

Dags för den traditionella A till Ö-sammanfattningen av säsongen. En säsong där vi både hunnit med att bli Malmömästare och placerat Kulladal på den bästa platsen i seriesystemet sedan mitten på 90-talet. Låt oss börja...

Annorlunda kan man välja att sammanfatta premiärmatchen mot BW90 med. Motståndarlaget drabbades av fyra utvisningar och vi hade tur som kom undan med "bara" en skada på Mattias Jurlander. Det var förmodligen det värsta någon av oss upplevt. Efter matchen var det halvt paralyserade spelare som skulle sjunga segersång i omklädningsrummet. BW:s säsong blev också kortvarig, efter att ha lämnat walkover mot Eslöv blev laget uteslutet. 

Balkan är ett av de nya lagen i div 3 till nästa år. Förutsatt att dom fortsätter (och att vi hamnar i samma serie) blir det en återträff med gamla Kulladalarna Mohammed Ryahi och Hozan Faridoon. När detta skrivs är även LB07, Tomelilla och Vejby nya Skånelag i trean. Till kvalet kom Malmö City, Osby, Staffanstorp och Åstorp. 

Calle Nelin och Calle Stenberg, namnbröderna var två starkt bidragande anledningar till att Kulladal höll sju nollor under säsongen. Noterbart att vi under 2014års säsong höll åtta (en match mer spelad). 

Daniel Jansson verkade inte ha några problem att kombinera träning/match i Kulladal och jobb i Småland. Kulladal har ett smålandslag att tacka för det. Återigen en imponerande säsong av backjätten. 

En imponerande säsong hade också U-laget som efter en fantastisk höst slutade på en stark andraplats i serien. Lagets bästa placering så länge bloggen funnits iallafall. Starkt jobb av Isgrenarna. 

Fyra (!) personer delade på förstaplatsen i höstens KFF-tips: Challe, Göran Åkerblom, Markus Åkerblom och Thomas Åkerblom. Det är första gången förstaplatsen delas överhuvudtaget. Vårens tips vanns av Jimmie Andersson. 

Göteborgsresan i mars var ett trevlig inslag under försäsongen. Dessvärre blev det förlust i vänskapsmatchen mot André Jönssons nya lag, så klart var han själv en av målskyttarna. 

Hörbys säsongsavslutning var minst sagt svag med tjugo insläppta sista fyra matcherna. Ändå klarade man kontraktet och det får man nog tacka offensiven med Fisnik Alaj (delad skytteligavinnare) i spetsen för.

IFK Trelleborg var säsongens negativa överraskning. "Zebrorna" var av många topptippade men en svag höst gjorde att man föll tillbaka till sjätte plats i serien. Se vad ett tränarbyte och ett snart öppnande transferfönster kan få för effekt. 

Jimmie Andersson kan ännu titulera sig "Mr 100" efter att ha gått obesegrad genom ännu en säsong. Fem matcher, fem segrar och två nollor.  

KFF:s fantasy Premier League har blivit en källa för intresse. Under andra året anmälde sig 26st och ligan leds i detta nu av David Karlsson. Första säsongen avslutades i våras och vanns av Tobinho Sjöbäck. 

Lagkaptensbindeln träddes på en ny arm efter att Daniel Jansson haft den sedan Henrik Nilsson gick till Barrikaden 2012. Ny kapten blev Eddie Ekblad som efterhand tog den till sig (efter byte av själva bindeln) på ett bra sätt och mot slutet låg i framkant. 

Mellberg, Jörgen. Detta fenomen. Det har gått en vecka sedan "Legendaren" aviserade ett karriärstopp. Operation övertalning är bara i inledningsfasen. Det hade varit sin sak om han inte levererade men varje gång han är med höjer sig laget ett snäpp, vare sig det är träning eller match. Häftigt att han nitton år efter senaste MM-titeln var med och spelade hem sin andra, och klubbens sjunde. 

Nosaby tog efter en minst sagt imponerande höst hem serien. Fyra spelare nådde topp 5 i skytteligan, man gjorde inte bara flest mål i serien utan släppte även in minst, dessutom hade man både bäst hemma- och bortastatistik. En mer förtjänt serievinnare får man leta efter. Se hur väl man klarar sig i div 2 denna gång, senast man var uppe kvalade man sig kvar första året medan man degraderades andra året. 

Ovärdeliga är Patrik Påhlssons insatser för Kulladal, både som spelare och nu som tränare. Utan att ha tillgång till all statistik borde demontränaren ligga väldigt högt i en tabell över Kulladalstränares poängsnitt. Sen Pålle tog över har Kulladal 40vinster, 20oavgjorda och 19förluster. Det är bara att hoppas på en fortsättning - för allas skull. 

Per Albins krog blev stället för vår gode vän Super-Marios avslutning, där han bjöd oss alla på öl och käk. Man bara måste älska tyskar. Nästa säsong är det tänkt att han spelar med oss!

Quiz håller på att förberedas till avslutningen här i oktober. Ralf Ekbergs lag tillhör förhandsfavoriterna. 

Roligare än löpningarna i Pildammarna hade spelarna det förmodligen under säsongen, men f-n vad dom givit resultat. 

Sommaren bjöd på två övergångar. Patrik "Ingo" Ingholt joinade efter en hel vårs provträning. Hade väldig otur med skador där först foten blev illa åtgången och sedan baksida lår när han äntligen kommit igång med matcher. Dessutom kom Filip Gavran tillbaka från IFK Malmö. Han gjorde extrem nytta i U-laget och formligen öste in mål. Hoppade också in i div 3 men fick sen även han en fotskada som gjorde att han missade slutet. 

Tungt hade Hyllie det i comebacken till div 3. Efter att ha blivit av med i stort sett hela truppen fick man bygga nytt på kort tid och då blev det därefter. Hoppas man kan hindra fallet i div 4. Hur gick det då för fjolårets degraderade lag? Tomelilla vann div 4 Ö och gick upp direkt, Hanaskog hamnade på återkvalplats i samma serie (möter Janstorp i dubbelmöte), Nike låg bra till efter våren och slutade fyra i div 4 SV medan Flagg i samma serie slutade sexa. 

Ulla Persson behöver ingen närmare introduktion men en egen bokstav ska hon som vanligt ha. 

Våra vänner från Lindeborg åkte tråkigt nog ur div 5 ifjol men har ett väldigt fint utgångsläge för att nå divisionen igen efter bara ett års frånvaro. Segrade i första kvalmatchen mot Skegrie med 5-1 och nu ska dom siffrorna bara försvaras kommande helg. 

sWanen, Rasken och Ramsey gjorde kaos i slutet av serien. Av Kulladals nitton sista mål (från Lödde hemma och framåt) gjorde trion sexton. Mot Hörby gjorde de två förstnämnda dessutom varsitt hattrick. 

Xabi Alonso avslutade i våras en fantastisk karriär. VM, EM, Champions League, La Liga och Bundesliga plus ett antal europeiska och inhemska cuper har han vunnit. Jag är stolt bara över att få ha sett honom spela. 

Ynglingarna tog verkligen för sig i år. Primus "Primme" Swenson spelade 16matcher för A-laget under sin första hela säsong och var en stor del av framgången som följde bortamatchen borta mot Hörby. Under säsongen debuterade även Sebastian Hillgren och Jack Berggrensson i serien medan Felix Påhlsson debuterade och låg bakom segern i träningsmatchen mot Rydsgård. Knappt räknar man ovärdelige innermittfältaren Johan Mellqvist som yngling efter sin fjärde säsong i A-laget, trots att han bara är arton bast. 

Zoltan Szabo har varit ovärdelig som målvaktstränare. Det ger (så klart) målvakterna en helt annan dimension under träningarna och när vi dessutom under året haft fyra stycken igång har det varit ännu viktigare. Kung Zolle!

Årets mål utnämner jag Martin Perssons kanon mot Olympic till. Deras keeper drömmer nog fortfarande mardrömmar. 

Älskar vår segersång! Inte mindre än tolv gånger (fjorton med semi och final i MM) gick den att höra från Kulladals omklädningsrum. Roligast var ändå när Primme tog över taktpinnen i Lund när Ralf inte var på plats. Klanderfritt!

Östgötarna blev två till antalet när Filip Ahlström fick sällskap av Andreas Pajus i truppen. Dessutom två smålänningar i truppen. Upplänningarna tar så sakteliga över, inte mig emot så länge alla är lika sympatiska som dessa. Det är väl dialekten vi får jobba med kanske. 

A: Sebastian Rask		U: Mattias Andersson
Har i år tagit ett stort steg till efter fjolårets klart godkända debutår i Kulladal och div 3. Har trots många veckors frånvaro på grund av sin körtelfeber i våras nått en seger i den interna skytteligan och i hela seriens! Första gången en Kulladalare lyckas med det sedan André Håkansson 2011. Kom tillbaka från sjukdomen på ett imponerande sätt där det inte tog många veckor innan första nätkänningen (hattrick i första starten). Endast fotbollsgudarna vet vad Rasken och Kulladal kunde uppnått om det inte vore för sjukdomen. Något av ett genidrag att sätta Rasken på innermittfältet där han kunde bidra med sin goda speluppfattning och ändå ösa in mål. Förutsatt att dom offensiva pjäserna stannar kvar känns uppställningen given nästa säsong. Samspelet med Ramsey och Svanen har varit strålande här i slutet av serien. Vinnare av skytteligan, vinnare av assistligan och delad etta i matchens spelare utnämningarna. Årets spelare 2017 är för bloggen given och tillfaller för första gången sedan André Jönsson 2013 en offensiv spelare.		Matte har inte varit i närheten av sin målmässigt bästa säsong i sin mångåriga seniorkarriär. Han har därutöver tvingats ner på positioner som yttermittfältare och i slutet, egenvalt, även som mittback. Den här utnämningen kan ses som en belöning på en oerhörd lojalitet från 25-åringen som år efter år aldrig gett upp trots att han aldrig riktigt tagit plats i A-laget och nu till och med fått maka på sig i U-laget - alltid utan högljudd klagan. Han har sedan han kommit upp till seniorerna 2009 öst in mål i U-laget samtidigt som han alltid ställt upp när chansen getts i A-laget. Senare säsonger har dom chanserna blivit alltfärre men många minns kanske 2015 då han slutade fyra i skytteligan trots att han inte startade en enda match. Vi minns också åren innan då han stannade kvar och betydde oerhört mycket i en minst sagt sargad trupp. Oavsett vara eller icke-vara i Kulladal 2018 kommer den här spelaren alltid vara en stor favorit hos mig.

Tidigare års vinnare:
2016: Calle Stenberg och Tim Rickbo
2015: Daniel Jansson och Mattias Andersson
2014: Daniel Jansson och Morgan Nielsen

2013: André Jönsson och Pierre Svensson

2012: Joakim Söderlund och Hozan Faridoon

2011: Jörgen Mellberg och Jimmy El-Jaleb

Tidigare års vinnare:

2016: Sebastian Rask och Stefan Vagic

2015: Arlind Tahiri och Noah Christoffersson

2014: Arlind Tahiri och Johan Mellqvist

2013: André Håkansson och Edward Asamoah

2012: Andy Borg och Jimmy El-Jaleb

2011: André Håkansson och Jimmy El-Jaleb

A: Dennis Rickbo		U: Stefan Vagic
Liksom i övriga lagdelar är det i en oerhörd konkurrens årets mittfältare utses. Vi har bland annat en Primus Swenson som stått för en sensationell första säsong i A-laget, en Martin Persson som bara blir bättre för vart år som går och en Johan Mellqvist som är ovärdelig kort sagt för att nämna några. Men Dennis Rickbos höst står för sig själv. Vellingeförvärvet behövde en startsträcka på en försäsong och en vår innan han kom in i div 3-kostymen. Hans åtta mål på nio matcher i höst (som ytter!) talar egentligen för sig men utöver det har det funnits sekvenser som fått en att häpna (med assisten i lördags i färskt minne). Het som en Aga-spis var Ralfs ord för några matcher sedan. Det är bara synd att säsongen är slut, för med den formen... Betänk att det är "Ramseys" första år i Kulladal och div 3. Hur bra kan inte detta bli?!		Man slutar aldrig att imponeras över Stefan Vagic. Trots att han sliter något oerhört med jobb och plugg om vartannat ställer han alltid upp när Håkan och Johan kallar. Somliga matcher har han ställt upp den tid han kan innan måste åka till nattjobb. Snacka om lagkänsla och passion för fotboll. Hans vår var oerhört stark målmässigt där han formligen öste in mål. När serien nu sammanfattas hamnar han faktiskt tvåa i hela seriens skytteliga endast med Di Gules striker framför sig. Under hösten har det inte blivit till lika många mål när han mestadels spelade på innermittfältet och dessutom tvingades tacka nej till några matcher, men none-the-less har han betytt en hel del för U-laget.

Tidigare års vinnare:

2016: Martin Persson och Viktor Celan

2015: Filip Ahlström och Aslan Hamadi

2014: Filip Ahlström och Alex Mårtensson

2013: Tobinho Sjöbäck och Denniz Salih

2012: Robin Svensson och Christoffer Bengtsson

2011: Joel Bang Berg och Mattias Stigsson

A: Eddie Ekblad		U: Oliver Ohlsson
Sju hållda nollor är bara en nolla ifrån 2015års notering på åtta. Det är ett riktigt starkt facit här under Kulladals andra år i div 3 och en tydligt bevis på den kollektiva utveckling laget genomgått. Här väljer jag att lyfta fram inför säsongen nyutnämnda lagkaptenen Eddie Ekblad som en viktig pusselbit. Har lyckats rikta frustrationen, som ofta gick rakt mot lagkamraterna tidigare, till att bli ett drivmedel inför och under matcherna. Långt ifrån vänsterbackens bästa säsong poängmässigt men bakom siffrorna finns "Zambrottas" ovärdeliga speluppbyggnadsförmåga där han i mångt och mycket styr tempot i Kulladals anfallsspel. Dessutom vägs siffrorna upp med en enorm vilja att vinna vilket utrycks både på match och träning. Oftast bland de första att dyka upp på träningen och alltid i topp i träningsnärvarostatistiken. Har axlat Daniel Janssons mantel på ett bra sätt. Fortfarande finns en del att lära men onekligen på rätt väg.		Blev nästan omedelbart en nyckelspelare för det U-lag som i år nådde sin bästa placering på många år med andraplatsen i div 1. Drog ett tungt lass genom att dubblera spel med U och J. Efter att ha kommit åter till klubben från Husie har "Hummels" fått precis den utveckling som man kunde önska inför säsongen. Att direkt ta plats i A-laget vore en utopi, istället har han sakta men säkert kunnat bygga på sin kunskap i utvecklingslaget. Har ett modernt spelsätt som försvarare där han inte drar sig från att följa med upp i banan när tillfälle ges. För en Bundesliga-nörd som jag själv är sånt underbart att skåda. Mestadels agerat ytterback under säsongen (åtminstone i U) men kan med fördel användas som mittback. Har liksom sin bror en i det närmast hundraprocentig träningsnärvaro. För första gången i bloggens historia har också två bröder fått en utmärkelse samma säsong.

Tidigare års vinnare:

2016: Daniel Jansson och Tim Rickbo
2015: Martin Persson och Morgan Nielsen

2014: Calle Nelin och Denniz Salih

2013: Hozan Faridoon och Jonathan Malmqvist

2012: Eddie Ekblad och Hozan Faridoon

2011: Daniel Jansson och Hozan Faridoon

På kvällens årsmöte presenterades Johan Mellqvist som vinnare av utmärkelsen Årets junior i Kulladal, bakom valet står som vanligt KFF-veteranerna. Johan, som i hemmamötet mot Oxie 2014 blev klubbens yngsta målskytt genom tiderna (14år), har fortsatt sin fina utvecklingskurva under 2016 där han spelade nitton av lagets tjugotvå matcher och var en viktig kugge när Kulladal för första gången på fem år lirade och klarade sig kvar i div 3. Det blev också mer spel på sin ordinarie position som innermittfältare till skillnad från säsongen innan då det mest blev spel på högerbacken. Vi får gå en tid tillbaka för att hitta en årets junior som vid tidpunkten för utnämningen redan gått och blivit ordinarie i representationslaget. 

Vinnare senaste åren:

2016: Johan Mellqvist

2015: Filip Gavran

2014: Morgan Nielsen

2013: Hozan Faridoon

2012: Pierre Svensson

2011: Mukremin Semovski

Priset instiftades ifjol och är uppkallat efter vår gamla härförare Henrik "Duncan" Nilsson. Det är menat att gå till en spelare i seniortruppen som är Kulladalare ut i fingerspetsarna, som andas Kulladal och vars blod inte är rött utan blått. Årets vinnare är vår innermittfältare Martin Persson och motiveringen lyder: "För sina ledaregenskaper, sitt stora Kulladalshjärta och eviga slit". 

Stort grattis MP! Priset får du på torsdag :)

Tidigare års vinnare:

2016 - Calle Nelin