Serieledare med tre omgångar kvar. En drömsits för alla lag. Laget har stått för en riktigt bra säsong, och än mer imponerande blir den med tanke på målsättningen om att undvika återkval. Med facit i hand kan man hävda att målsättningen var lågt satt men efter två års bottenstrid (tre om man räknar in säsongen i div 3) var den inte annat än realistisk. Sen är det faktiskt en helt annan sak att vi i och omkring laget vet vad de här spelarna går för. 

Nu befinner vi oss i en position där inget finns att förlora. Målsättningen är sedan en tid tillbaka uppfylld och nu är det bara att njuta. Det är inte svårare än att spela precis som under året: Exakt samma uppoffring, arbeta som ett lag, springa sönder motståndarna och visa ödmjukhet inför uppgiften. De tre moståndarna vi har kvar tillhör seriens formstarkaste, det lär bli kamp till matchens sista minut. Inte minst därför är det oerhört viktigt att ta en match i taget, att inte sväva iväg oavsett om vi leder eller ligger under i matchen. Det blir knappast lättare av det.

Söndagens motståndare FC Trelleborg stod för en stark inledning av serien och gjorde sig direkt gällande som toppkandidat. Men sen hände något, man hamnade i en lång segerfri svit och halkade efter. Innan uppehållet och under hösten har man dock åter visat att man vill vara med och kämpa om en kvalplats till div 3, till exempel har man som enda lag i höst slagit Balkan och dessutom imponerande 1-1 borta mot Öja. Men man har också en tung hemmaförlust mot Kosova (2-5). Vårens match mellan Kulladal - FC Trelleborg vanns av hemmalaget efter två Arlind Tahiri-mål i andra halvlek. Liksom övriga matcher mellan lagen var det en jämn match där tillfälligheter avgjorde. Vi minns två allt-avgörande hemmaförluster 2013 och 2014 men också starka insatser på Ymorvallen. 

Hur är då läget i laget? Ska man vara ärlig ser det inte bra ut när så många potentiella startspelare missat både måndags- och tisdagsträningen. Men man kan aldrig komma ifrån sjukdomar och annat skit. Så är det för alla lag. Hela året har vi fått förlita oss på truppens bredd, och det är väl bara att fortsätta så. Tempot på träningarna håller däremot en förj-vligt bra nivå. Underbart att se när duellerna är så pass matchlika att de ger resultat. Inget duttande här inte. Ingen viker undan. Trots det lyckas spelarna behålla glädjen och det hela blir till en optimal situation. 

För att vara långt in på september ser skadeläget bra ut. Mattias Jurlander är den enda som är långtifrån matchspel. Rykten säger dock att han börjat löpa så smått. Pierre Svenssons knä blir bättre och bättre. I övrigt är det mest småskavanker här och var. Filip Ahlström har fått en hel del gliringar för sin sårskada han ådrog sig mot Svedala, men nu är han i alla fall kurant till söndagens match. Daniel Jansson fick utgå (och sen komma in igen) mot Rydsgård efter feberkänning, men han bör vara redo för kvällens träning. Han och André Jönsson innehar för övrigt två varningar. Tre innebär som bekant avstängning.  

Nu kör vi!